emmhansson

klockan är inte mycket mer än 18.00. jag har bäddat rena lakan trots att det kanske egentligen inte behövdes. bara för att det är bland det bästa och mest tröstande som finns. all-tid. jag har köpt färska tidningar och de bara väntar på mig. själv är jag redo att inspireras. jag har min favorit låt -just nu- på. det enda jag saknar är tonie. tänkte precis också påpeka att en misse i sängen hade varit trevligt men nu kom marple hit så jag behöver inte vara ensam. sting har funnit olivers favorit plats -myggnätsfönstret som ligger kvar på golvet sedan i somras. vi kan ju inte med gott hjärta lägga undan det när han är så fäst vid det. jag gissar att han är mer än missnöjd nu den stackarn.. 

http://www.youtube.com/watch?v=S0z1Mo7O6dE

idag var en perfekt dag att vara tillbaka på jobbet igen efter en hel vecka av  frånvaro. dessvärre har dimman ännu inte skingrats utan ligger envist kvar vart jag än vänder mig. jag längtar tills den lättar. som tur är finns mycket trevligt att glädas åt en dag som idag. att baka kanelbullar -eller vilken bulle som helst egentligen- är ju faktiskt min favorit sysselsättning på jobbet så det var en bra början. jag bakade kanelisar i långa rader och matilda sålde en efter en till ovanligt glada kunder. väl hemma fann jag mina små älsklings kaneler redo att gosa med mig efter en lång dag av tristess :) eller kanske snarare efter en lång dags bravader.

efter en fikastund med tonie kan jag börja drömma om ett stort fantastiskt kök som är precis som jag vill ha det. för i drömmar är man tillåten att önska sig vad man vill. jag älskar drömmar. det finns inga regler.

tänk att det nästan är en ny måndag igen. en ny dag som linkan alltid sa när man jobbade med honom. alltid lika glad över en ny dag. alla dagar. jag tänker att man skulle kanske behöva vara mer som han. mer glad över allt som kan verka som ingenting särskilt. kanske skulle man oftare säga är det inte fantastiskt eller är det inte un-der-bart som jag vill minnas att han också sa varje dag. det kunde vara precis vad som helst. ibland hade det med smör att göra. för han var verkligen en förespråkare till smör, linkan. och vispgrädde. det var viktigt menade han. du måste bygga upp din kropp. kanske är det smörets hela förtjänst. positiviteten menar jag.

igår var det lördag och jag ville egentligen hitta på något kul. men vad? till att börja med sov vi längre än jag tror vi någonsin gjort. det kom lite som en chock när man tittade på klockan som visade 8.30 och ändå kändes det som att vi kunde sovit flera timmar till. i brist på ideér satte vi oss i bilen för att liksom se vart vi hamnar. alltid lika trevligt med bilturer. det dröjde inte lång stund förrän vi var i karlsborg och slank in på sibylla som tydligen ska ha det bästa moset någonsin. om moset kan jag nog inte hålla med men jag vill ändå inte beskylla maten. det kan haft att göra med den monotona personalen. kanske. lingon och sallad? hördes en röst som skulle komma från personen framför mig med munnen lika formad som ett streck som sekunden innan. ja lite tack. LINGON O SALLAD. upprepade rösten lite barskare den här gången. herregud vad kunde möjligen ha varit rätt svar?? ja sa jag och det verkade mer rätt. vi pep ganska snart ut till bilen med vår mat. trevligare att äta där och gott var det verkligen. vi kände oss tillräckligt nöjda för att bege oss emot tiveden, ösjö närmare bestämt. bara för att se hur tonies mormor och sven olov har det där ute. de kanske t.o.m. är där nu. väl framme dröjde det inte länge förrän jag satt i soffan och tänkte på vilken mys farbror han är sven olov. jag gillar honom verkligen. det var något med honom som fick mig att tänka på morfar. det kan ha varit hur han satt där så skönt avslappnat med ena benet över det andra. i bruna manchester byxor och skjorta. och så den behagliga rösten och det korrekta språket därtill. det hela fick mig att önska mig en talbok med just sojas röst. många röster till talböcker är mer ansträngande än behagliga att höra till men det här är precis vad jag vill höra på. kanske t.o.m. en bok skriven med hans eget språk. jag tycker om när man får lyssna till människor som talar på ett sätt att man bara vill höra mer. jag älskae hur han började sina meningar med jag vill minnas. och jag gillade hur han på ett vänligt och humoristiskt sätt provocerade fram min åsikt om bake off, för att sedan säga jag förstod att du skulle se ut sådär. ingenting där var besvärligt. även om deras berättelse om senaste resan nu till ishavet påminde om ett annat par jag känner så gillade jag det. kanske var det just därför. jag blev liksom full i skratt av hur den ena började en berättelse och den andra avbröt och ändrade om lite och  avslutade på sitt eget vis. underhållande. gott kaffe fick vi och hembakad rullbulle. rulltårta känns lite bortglömt tycker jag. helt i onödan. tänk bara en fin bit rullbulle med en rejäl klick vispgrädde och kanske något litet bär ovanpå det..
senare hyrde vi en film på frendo som jag länge velat se. döm om min förvåning när jag fick tonie intresserad av just den av all filmer jag visade fram. jag såg i ögonvrån hur han själv bläddrade bland filmer som säkert hette nåot i stil med prince of persia och liknande. inte för mig. väl hemma och en bit in i filmen frågade tonie vad den hette. veronica bestämmer sig för att dö allt jag fick var en lång blick. no need for words. men efteråt var det faktiskt han som sa att vi borde köpa filmen.






potatisgratäng har önskats länge :) nu kanske jag kan göra det lite oftare.

i brist på energi fördriver jag tiden med att fortsätta titta bland gamla kort nu när jag äntligen fått ordning med allt i datorn. eller jag förresten. det är kanske dumt att ta åt sig äran för något som egentligen pappa har fixat. jag trodde verkligen att jag skulle förlora allt jag hade på den gamla datorn men det dröjde inte lång stund innan pappa kom med en liten apparat och alla mina kort var tillbaka :) ordning och reda.

nyårsafton



rinos 50 årsfest. det känns ju som igår





taw konsert :)





stockholmsresa med mathilda



möhippa/svensexa haha ia :p







midsommarafton förra året ser det ut som







såhär såg oliver ut första gången jag såg honom på internet och jag bara visste jag måset ha honom. då hette han raven. vad är det för namn på en sådan liten sötnos. man kan redan här se hur mjuk och skön han är att klämma på. vilken liten älskling. tänk att ingen hade tagit honom redan jag förstod ingenting. men tur för oss för jag tror varken tonie eller jag skulle klara oss särskilt bra utan oliver. det får mig att tänka på hur räca tvingades lämna bort sin loke. när man tänker på hur det skulle vara att förlora sin lilla plutt kan man plötsligt förstå hur det måste ha känts. nästan.

i helgen firades mathews födelsedag. somliga fikade på den trevliga pavlova tårtan -som man trevligt nog fick komponera ihop lite på sitt eget vis- någon av samtliga sov sig igenom hela kalaset. senare på kvällen blev man bjuden på pizza eller rulle, vilket man ville och till det en otäck film som jag samma natt skulle komma att drömma mardrömmar om. law abiding citizen hette den om jag inte minns helt fel. bra film ändå kanske mest tack vare gerard butlers insats som jag gillar skarpt.
nästa dag var det meningen att stephanie, camilla, sofia och jag skulle träffas i örebro som första gången sedan studenten. det kändes nervöst på något vis, det var ju trots allt några år sedan vi sågs sist. bortsett från stephanie som jag träffat en gång där emellan för en sisodär tre år sedan (hrm) synd att inte sofia kunde komma men toppen att träffa camilla och stephanie :) allt kändes på sätt och vis som förut och jag insåg att jag saknar dem. en visit på vårt gamla ställe var en självklarhet och även bara vara var sig likt. känns skönt på något vis att vissa bra saker inte behöver förändras.

att börja veckan med ledighet är toppen tycker jag. Genast blir veckan mycket kortare och snart är fredagen här -som trots att följande helg innebär arbete ändå alltid är fredag.
Den här dagen hade vi dessutom besök i vad jag brukar kalla källaren men som de uppskattande gästerna tar för sitt hotellrum. Inte samma standard som på gothia towers antar jag men det behöver vi kanske inte ens tala om.
På alla sätt och vis kan man nog påstå att måndagen var en händelserik dag. En bra dag. Började med att se på beck till frukosten som vi hyrt kvällen innan. Hur bra kan egentligen beck filmerna bli? Ja ja, hur som helst bar det sedan iväg till örebro med r och m var jag blev bjuden på shang hai :) och syster yster i vanlig ordning lyckades spilla på sig. hrm. Efter en titt på mariberg och stan höll räca på att svimma och blev tvungen att sitta ned på en av de plaskvåta bänkarna och alla bligade. Regnet verkade friska upp så vi begav oss ganska snart till lunna hälleborg för att träffa den beroendeframkallande lloyden. räca gjorde marängswish, kristina och karolina anslöt och självklart hade karro införskaffat en adidas t-shirt till den lille. Why not. En av höjdpunkterna där var när karolina undrade om hennes nyblivne make Stefan någonsin hade haft lika mycket hår om Lloyd.
Väl hemma igen lagade r och m en ljuvlig soppa åt oss -vilka gäster. Tanken var att vi skulle avsluta kvällen med att se på miss marple men någonstans i samband med matlagningen började majas små mini majsar att titta fram så koncentrationen på mordhistorien var väl sådär kan man säga. Fem minimajsar kom och efter allas önskemål blev det till sist en Sting, en Bono, en Barnaby, en miss Marple och en tomas som i tomas andersson wij. Majsan kan vara nöjd.










lite nostalgi

det här kortet påminnner lite om ett foto av michael som hänger i räcas och mickes lägenhet. (lägenhet)
jag kan helt enkelt inte få nog av den lille.