stolthet och fördom

när man väl börjat se de här avsnitten är det svårt att lämna dem därhän. man vill liksom bara ha mer. och mer. vi sa att vi tittar på ett avsnitt innan vi lägger oss men det är helt omöjligt att avsluta efter det första när det är så bra. och det bästa är att det blir bara bättre och bättre. fem timmar med stolthet och fördom är som ingenting. jag minns vagt när jag först kom i kontakt med familjen bennet, mr bingley, mr darcy, sir wickham och alla de andra. det var -som med så mycket annat ifrån första skoltiden och framåt- något jag upplevde med rebecca wennberg. vi kan inte varit  mycket mer än 10-12 år när hon först introducerade mig till detta. hon var så annorlunda emot andra i vår ålder. hon intresserade sig för allt möjligt som ingen annan riktigt kunde förstå. hon såg på annorlunda program och med sig i tv soffan kunde hon få för sig att gotta sig med en burk inlagda vitlökar. hon åt sällan vanliga ostsmörgåsar som så många andra åt dagligen med varm choklad eller bara vanlig mjölk till. sådant rynkade hon på näsan åt och rostade istället sina brödskivor som hon lade flera skivor av vitlökssalami på. eller inlagda rödbetor eller varför inte en mosad avokado. med vitlök på förstås för rebecca var fröken vitlök. på fredag kvällarna lagade mamma anna wennberg falafel av kikärtor som hon själv blötlagt redan dagen innan. till det cous cous förstås. allt kändes spännande i den här familjen. familjen wennberg. kanske är det ifrån henne som jag fått mina egna vanor nu idag. hade jag tyckt om sharonfrukter lika mycket om det inte varit för att jag ogillade det så mycket när r kunde äta flera stycken då. i stället för lunch. det finns så mycket som jag inte kan leva utan idag men som jag inte för mitt liv kunde begripa då.


igår skulle vi till banken men när vi satt och åt frukost ringde hon för att avboka så det blev inte alls den måndag vi hade planerat för. jag hade sett fram emot en trevlig fika efter banken och kanske ta en liten sväng över stan där för att sedan handla på maxi och willys. det blev iaf en sväng till maxi och sedan ett besök på burger king där tonie räknade ut att det var 9 år sedan han åt på ett burger king senast. jösses. ia beställde grodbakelse över telefon och det var ju ingen dum idé men jag fröstår inte när grodbakelsen fick grädde som huvud i stället för smörkräm. jag gillar ju grädde förstås men köper man en grodbakelse så är det ju inte för att man vill ha en princess baklese. lite missnöjd faktiskt. men grodorna i sig -man blir glad av att se på dem :) neson kom och fikade hos ia också. kul att träffa henne det var väldigt länge sedan.



en liten kopia av mamma tror jag :)





har sting blivit en mr darcy? jag tror det.

Kommentarer
Postat av: erica

du skojar väl? man kan inte bara byta namn sådär. vilken förolämpning mot sting. jag tror jag får dåndimpen

2010-10-12 @ 08:52:50
Postat av: emma

fast mr darcy är ju ändå mr darcy.

2010-10-12 @ 09:40:12
Postat av: erica

nej det är helt helt helt fel. mr darcy. det påminner mig om när joey och chandler pratar om namn. chandler,, what kind of name is that. its kind of like chandelier.. but its NOT.



mr darcy. its kind of like sting but its NOT

2010-10-12 @ 11:14:56
Postat av: emma

he he

2010-10-12 @ 11:43:57
Postat av: Karro

Ha ha ha! Nej nej nej inget får väl ändras bara sådär Räkan?? Det måste vl gå igenom någon högre instans försst kanske?? Som typ den som ligger i Falkenberg och som drivs av just Erica Hansson. Ha ha ha! Go Em! Fight the system!

2010-10-12 @ 15:40:00
Postat av: erica

alltså.. man kan inte bara göra hur man vill. det här är allvarliga saker. det är som att jag skulle få för mig att ändra banana till ananas. det går väl ändå inte?!

2010-10-13 @ 09:52:28
Postat av: emma

ja ja :P

2010-10-13 @ 15:09:01
Postat av: Karro

Hmmm, vid rätt tillfälle så kanske en ändring måste ske :P Banana försvinner inte för det ju. Jag skulle aldrig använda annans om banana ändrades till ananas :P

2010-10-17 @ 15:36:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0