herman
ett besök hos ia och lloyden kändes uppfriskande. att se hur den där lille knatten drar på munnen, det känns som att man får ont i hjärtat. man vill bara ha mer.
mamma kom på cykeln och hade med sig varsin herman åt oss med tillhörande beskrivning. även en redan färdig herman kom i tupperware och påminde såklart om barndomen. jag minns hur man alltid sökte efter skivor av herman i hennes frys när hon först flyttade till sin lägenhet. jag kunde äta hur mycket som helst utan att någonsin få nog. allra mest gillade jag den med kanel och socker. men det fanns inte bara herman där utan även chokladbollar. det kan ju tänkas att en chokladboll bara är en chokladboll men mammas chokladbollar är något alldeles extra. det är svårt att beskriva hur och varför men hon gör verkligen de allra godaste. första gången jag upptäckte dem var för åtta år sedan. de var inte rullade i kokos då som de oftast är numera, utan de var täckta med den helt sagolikt brunröda färgen av kakao som prydligt rundade det perfekta innehållet som liksom smälte i munnen. som ingenting annat.
det var den där sommaren som ia var hemma sådär extra ofta trots att hon redan flyttat hemifrån. hon kom inte särskilt för att umgås med mig som det kanske kunde verka utan för att träffa mathias. varje dag gav vi oss iväg på cykeln till harge om så bara för fem minuter med honom. det räckte för henne. jag tror ärligt talat att det hade räckt med att se huset där de bodde. precis så som det kan vara när man är väldigt ung och väldigt kär:) tänk om man hade vetat då att de skulle gifta sig sju år senare. jag undrar om man hade trott det då. kul att tänka på den där sommaren hur som helst, det var något speciellt med den som gör att man minns så mycket. en höjdarsommar.
mamma kom på cykeln och hade med sig varsin herman åt oss med tillhörande beskrivning. även en redan färdig herman kom i tupperware och påminde såklart om barndomen. jag minns hur man alltid sökte efter skivor av herman i hennes frys när hon först flyttade till sin lägenhet. jag kunde äta hur mycket som helst utan att någonsin få nog. allra mest gillade jag den med kanel och socker. men det fanns inte bara herman där utan även chokladbollar. det kan ju tänkas att en chokladboll bara är en chokladboll men mammas chokladbollar är något alldeles extra. det är svårt att beskriva hur och varför men hon gör verkligen de allra godaste. första gången jag upptäckte dem var för åtta år sedan. de var inte rullade i kokos då som de oftast är numera, utan de var täckta med den helt sagolikt brunröda färgen av kakao som prydligt rundade det perfekta innehållet som liksom smälte i munnen. som ingenting annat.
det var den där sommaren som ia var hemma sådär extra ofta trots att hon redan flyttat hemifrån. hon kom inte särskilt för att umgås med mig som det kanske kunde verka utan för att träffa mathias. varje dag gav vi oss iväg på cykeln till harge om så bara för fem minuter med honom. det räckte för henne. jag tror ärligt talat att det hade räckt med att se huset där de bodde. precis så som det kan vara när man är väldigt ung och väldigt kär:) tänk om man hade vetat då att de skulle gifta sig sju år senare. jag undrar om man hade trott det då. kul att tänka på den där sommaren hur som helst, det var något speciellt med den som gör att man minns så mycket. en höjdarsommar.
Kommentarer
Postat av: Karro
Guuuud så han växer Lloyden. Så söt han är. Han får en att längta hem lite extra.
Postat av: emma
ja han är snart stor nu :)
Trackback
