snart helg :)

snart är det helg igen och det gillar jag. särskilt mycket längtar jag efter helg efter en dag som idag. det har liksom inte varit min dag idag det kan man inte säga. jag trodde aldrig att det skulle bli dags att gå hem från jobbet. dagen började helt okej. jag stod med vetedegen och kavlade och rullade och skar medan jag filurade över hur jag skulle klara mig utan bullarna sedan när jag ska vara hemma så länge. jätte trevligt så långt. malin gjorde mackor. det dröjde inte länge förrän vi tvingades kippa efter luft i den londondimma som snart kom att utlösa brandlarmet -som i sin tur naturligtvis fick securitas att ringa och undra hur det verkligen stod till. hur får vi av larmet??! det var ju bara att slå en kod. en kod som vi förstås inte kände till men efter ett samtal till bosse kunde vi snart höra våra egna tankar igen. i åtminstone två minuter. då gick larmet igen. fyra timmar senare var jag frotfarnade så uppstressad att jag inte fick något vettigt gjort. hur det sedan fortsatte har jag inte ens lust att gå in på. trevligt avslut på eftermiddagen dock med fika hos petra och de små vildingarna.










darcy har varit ute för första gången. det var spännande men jag tror lite otäckt också.

mitt i veckan

en extra ledig dag såhär mitt i veckan var välkommen idag :) en tripp till karlstad var väldigt trevlig tyckte åtminstone ia och jag. mathias vet jag inte men lloyd däremot visade sitt ogillande redan från början. det gick inte att ta miste på. på vägen besökte vi en godisbutik som mest av allt var en besvikelse. det enda jag var ute efter som jag liksom bara måste ha var en vit choklad kaka. det fanns ingenting som ens liknade choklad där inne. lika mycket lyste de vita kakorna med sin frånvaro på ica i aske igår. jag förstår ingenting. imorn åker jag till konsum..

egentligen borde jag ta itu med tvätthögen ikväll. önskar så att jag tyckte det var roligare. det bästa vore ju förstås om t var hemma så han kunde styra upp det hela för ärligt talat så är jag värdelös på att vika kläder. medan tonie liksom på ett underligt vis alltid får det att se ut sådär som klädhögarna i affären. prydligt och precis kant i kant. ordning och reda.












måndag

igår besöktes fåren och alla de andra hemma hos pappa. full fart där precis som vanligt. lediga helgen är slut lika fort som vanligt och imorgon är det redan en ny tisdag igen.

det här är mer än bra tycker jag.
http://www.youtube.com/watch?v=6mEfDSP4g_U&feature=related









 




stolthet och fördom

när man väl börjat se de här avsnitten är det svårt att lämna dem därhän. man vill liksom bara ha mer. och mer. vi sa att vi tittar på ett avsnitt innan vi lägger oss men det är helt omöjligt att avsluta efter det första när det är så bra. och det bästa är att det blir bara bättre och bättre. fem timmar med stolthet och fördom är som ingenting. jag minns vagt när jag först kom i kontakt med familjen bennet, mr bingley, mr darcy, sir wickham och alla de andra. det var -som med så mycket annat ifrån första skoltiden och framåt- något jag upplevde med rebecca wennberg. vi kan inte varit  mycket mer än 10-12 år när hon först introducerade mig till detta. hon var så annorlunda emot andra i vår ålder. hon intresserade sig för allt möjligt som ingen annan riktigt kunde förstå. hon såg på annorlunda program och med sig i tv soffan kunde hon få för sig att gotta sig med en burk inlagda vitlökar. hon åt sällan vanliga ostsmörgåsar som så många andra åt dagligen med varm choklad eller bara vanlig mjölk till. sådant rynkade hon på näsan åt och rostade istället sina brödskivor som hon lade flera skivor av vitlökssalami på. eller inlagda rödbetor eller varför inte en mosad avokado. med vitlök på förstås för rebecca var fröken vitlök. på fredag kvällarna lagade mamma anna wennberg falafel av kikärtor som hon själv blötlagt redan dagen innan. till det cous cous förstås. allt kändes spännande i den här familjen. familjen wennberg. kanske är det ifrån henne som jag fått mina egna vanor nu idag. hade jag tyckt om sharonfrukter lika mycket om det inte varit för att jag ogillade det så mycket när r kunde äta flera stycken då. i stället för lunch. det finns så mycket som jag inte kan leva utan idag men som jag inte för mitt liv kunde begripa då.


igår skulle vi till banken men när vi satt och åt frukost ringde hon för att avboka så det blev inte alls den måndag vi hade planerat för. jag hade sett fram emot en trevlig fika efter banken och kanske ta en liten sväng över stan där för att sedan handla på maxi och willys. det blev iaf en sväng till maxi och sedan ett besök på burger king där tonie räknade ut att det var 9 år sedan han åt på ett burger king senast. jösses. ia beställde grodbakelse över telefon och det var ju ingen dum idé men jag fröstår inte när grodbakelsen fick grädde som huvud i stället för smörkräm. jag gillar ju grädde förstås men köper man en grodbakelse så är det ju inte för att man vill ha en princess baklese. lite missnöjd faktiskt. men grodorna i sig -man blir glad av att se på dem :) neson kom och fikade hos ia också. kul att träffa henne det var väldigt länge sedan.



en liten kopia av mamma tror jag :)





har sting blivit en mr darcy? jag tror det.

att göra ingenting särskilt

klockan är inte mycket mer än 18.00. jag har bäddat rena lakan trots att det kanske egentligen inte behövdes. bara för att det är bland det bästa och mest tröstande som finns. all-tid. jag har köpt färska tidningar och de bara väntar på mig. själv är jag redo att inspireras. jag har min favorit låt -just nu- på. det enda jag saknar är tonie. tänkte precis också påpeka att en misse i sängen hade varit trevligt men nu kom marple hit så jag behöver inte vara ensam. sting har funnit olivers favorit plats -myggnätsfönstret som ligger kvar på golvet sedan i somras. vi kan ju inte med gott hjärta lägga undan det när han är så fäst vid det. jag gissar att han är mer än missnöjd nu den stackarn.. 

http://www.youtube.com/watch?v=S0z1Mo7O6dE



malin :)

vilken överaskning jag fick i morse på jobbet! till att börja med såg jag verkligen fram emot att jobba med malin för det var ju en mindre evighet sedan sist. en av de saker jag saknar mest när man inte jobbar med malin är hur man kan prata böcker och film. det känns som att man alltid får något i utbyte som man har nytta av senare. det är konstigt egentligen att jag är så intresserad av böcker men läser så väldigt sällan. synd egentligen för man kan lära så mycket av böcker. lära sig använda sitt språk bättre och lära sig om precis vad som helst. livet. böcker är mysiga. precis som film med skillnaden att film är enklare. bekvämt och snabbt och man kan se en film tillsammmans. böcker kan man läsa ensam men man kan ju å andra sidan diskutera böcker med andra. ja bägge är bra på alla sätt. jag tror jag ska försöka bli bättre på att läsa de böcker jag absolut vill läsa. det finns ju så många. senaste försöket var under strålande solar som jag lånat av malin. jag började läsa och blev genast intresserad men sedan lade jag ifrån mig den och nu är det som det är. typiskt. hur som helst. vad jag ville säga var att jag fick en present av malin! eller jag och jag, njae. okej. nelson fick en present:) jag blev så glad och så överraskad! och det bästa av allt var att det är alfons. och barbafamiljen. alfons är ju min favorit av alla som jag inte lyckats få tag på någonstans. jag har sökt i varje affär efter ett litet plagg med alfons åberg på och jag har sökt på internet men utan lycka. en gång hittade jag ett par strumpor i en internetbutik som var slut i lager. kul. men nu har jag äntligen! tack igen malin :)




kanelbullens dag

idag var en perfekt dag att vara tillbaka på jobbet igen efter en hel vecka av  frånvaro. dessvärre har dimman ännu inte skingrats utan ligger envist kvar vart jag än vänder mig. jag längtar tills den lättar. som tur är finns mycket trevligt att glädas åt en dag som idag. att baka kanelbullar -eller vilken bulle som helst egentligen- är ju faktiskt min favorit sysselsättning på jobbet så det var en bra början. jag bakade kanelisar i långa rader och matilda sålde en efter en till ovanligt glada kunder. väl hemma fann jag mina små älsklings kaneler redo att gosa med mig efter en lång dag av tristess :) eller kanske snarare efter en lång dags bravader.

efter en fikastund med tonie kan jag börja drömma om ett stort fantastiskt kök som är precis som jag vill ha det. för i drömmar är man tillåten att önska sig vad man vill. jag älskar drömmar. det finns inga regler.












en ny dag

tänk att det nästan är en ny måndag igen. en ny dag som linkan alltid sa när man jobbade med honom. alltid lika glad över en ny dag. alla dagar. jag tänker att man skulle kanske behöva vara mer som han. mer glad över allt som kan verka som ingenting särskilt. kanske skulle man oftare säga är det inte fantastiskt eller är det inte un-der-bart som jag vill minnas att han också sa varje dag. det kunde vara precis vad som helst. ibland hade det med smör att göra. för han var verkligen en förespråkare till smör, linkan. och vispgrädde. det var viktigt menade han. du måste bygga upp din kropp. kanske är det smörets hela förtjänst. positiviteten menar jag.

igår var det lördag och jag ville egentligen hitta på något kul. men vad? till att börja med sov vi längre än jag tror vi någonsin gjort. det kom lite som en chock när man tittade på klockan som visade 8.30 och ändå kändes det som att vi kunde sovit flera timmar till. i brist på ideér satte vi oss i bilen för att liksom se vart vi hamnar. alltid lika trevligt med bilturer. det dröjde inte lång stund förrän vi var i karlsborg och slank in på sibylla som tydligen ska ha det bästa moset någonsin. om moset kan jag nog inte hålla med men jag vill ändå inte beskylla maten. det kan haft att göra med den monotona personalen. kanske. lingon och sallad? hördes en röst som skulle komma från personen framför mig med munnen lika formad som ett streck som sekunden innan. ja lite tack. LINGON O SALLAD. upprepade rösten lite barskare den här gången. herregud vad kunde möjligen ha varit rätt svar?? ja sa jag och det verkade mer rätt. vi pep ganska snart ut till bilen med vår mat. trevligare att äta där och gott var det verkligen. vi kände oss tillräckligt nöjda för att bege oss emot tiveden, ösjö närmare bestämt. bara för att se hur tonies mormor och sven olov har det där ute. de kanske t.o.m. är där nu. väl framme dröjde det inte länge förrän jag satt i soffan och tänkte på vilken mys farbror han är sven olov. jag gillar honom verkligen. det var något med honom som fick mig att tänka på morfar. det kan ha varit hur han satt där så skönt avslappnat med ena benet över det andra. i bruna manchester byxor och skjorta. och så den behagliga rösten och det korrekta språket därtill. det hela fick mig att önska mig en talbok med just sojas röst. många röster till talböcker är mer ansträngande än behagliga att höra till men det här är precis vad jag vill höra på. kanske t.o.m. en bok skriven med hans eget språk. jag tycker om när man får lyssna till människor som talar på ett sätt att man bara vill höra mer. jag älskae hur han började sina meningar med jag vill minnas. och jag gillade hur han på ett vänligt och humoristiskt sätt provocerade fram min åsikt om bake off, för att sedan säga jag förstod att du skulle se ut sådär. ingenting där var besvärligt. även om deras berättelse om senaste resan nu till ishavet påminde om ett annat par jag känner så gillade jag det. kanske var det just därför. jag blev liksom full i skratt av hur den ena började en berättelse och den andra avbröt och ändrade om lite och  avslutade på sitt eget vis. underhållande. gott kaffe fick vi och hembakad rullbulle. rulltårta känns lite bortglömt tycker jag. helt i onödan. tänk bara en fin bit rullbulle med en rejäl klick vispgrädde och kanske något litet bär ovanpå det..
senare hyrde vi en film på frendo som jag länge velat se. döm om min förvåning när jag fick tonie intresserad av just den av all filmer jag visade fram. jag såg i ögonvrån hur han själv bläddrade bland filmer som säkert hette nåot i stil med prince of persia och liknande. inte för mig. väl hemma och en bit in i filmen frågade tonie vad den hette. veronica bestämmer sig för att dö allt jag fick var en lång blick. no need for words. men efteråt var det faktiskt han som sa att vi borde köpa filmen.






potatisgratäng har önskats länge :) nu kanske jag kan göra det lite oftare.






minns sådant som varit

i brist på energi fördriver jag tiden med att fortsätta titta bland gamla kort nu när jag äntligen fått ordning med allt i datorn. eller jag förresten. det är kanske dumt att ta åt sig äran för något som egentligen pappa har fixat. jag trodde verkligen att jag skulle förlora allt jag hade på den gamla datorn men det dröjde inte lång stund innan pappa kom med en liten apparat och alla mina kort var tillbaka :) ordning och reda.

nyårsafton



rinos 50 årsfest. det känns ju som igår





taw konsert :)





stockholmsresa med mathilda



möhippa/svensexa haha ia :p







midsommarafton förra året ser det ut som







såhär såg oliver ut första gången jag såg honom på internet och jag bara visste jag måset ha honom. då hette han raven. vad är det för namn på en sådan liten sötnos. man kan redan här se hur mjuk och skön han är att klämma på. vilken liten älskling. tänk att ingen hade tagit honom redan jag förstod ingenting. men tur för oss för jag tror varken tonie eller jag skulle klara oss särskilt bra utan oliver. det får mig att tänka på hur räca tvingades lämna bort sin loke. när man tänker på hur det skulle vara att förlora sin lilla plutt kan man plötsligt förstå hur det måste ha känts. nästan.

 


RSS 2.0