knallebo och sälen
ett litet bad inför midsommarfirande med maria, nicklas och familjen hansson.
på vägen till sälen och den första semester resan med småkusinerna.
på vägen till sälen och den första semester resan med småkusinerna.
noahs fadder
jag läste om besvikelse här för ett tag sedan. frustration och kanske lite ensamhet? det handlade om vänner eller icke-vänner tror jag. det fick mig att tänka på hur olika vi människor är varandra och hur lätt det uppstår missförstånd när vi inte pratar om saker som de verkligen är. det kan ju vara viktigt men ibland behöver man inte prata. ibland har man turen att finna de människor som vi bara kan vara med och utan utförligare berättelser kan vi förstå varandra. jag blir påmind om hur lyckligt lottad jag är som har maria som vän. min pappa talar om henne som ugglegatan, jag brukar tänka mary. jag har känt henne i 12-13 år. halva mitt liv när jag tänker efter. när vi först började lära känna varandra var vi mer som ett litet gäng som umgicks. jag skulle nog säga att jag har haft rätt många vänner genom skoltiden. men så hände något. någonting upptog plötsligt nästan all min tid och jag orkade inte höra av mig till någon direkt. sånär som på några enstaka gånger. såhär i efterhand är jag både ledsen och glad för det som var. ledsen för att jag gick miste om så stor del av en viktig tid i livet. för att jag var så upptagen av mig själv att jag inte ens såg att andra också hade det svårt. som mina systrar, min mamma och min pappa. ledsen för att jag förlorade så många vänner. nästan alla faktiskt. ledsen för att jag fortfarande kämpar varje dag med mig själv. kämpar för att tycka om mig själv och för att reglera mina tankar, för att såsmåmingom lyssna mest till det bästa som kommer inifrån. glad är jag för de erfarenheter den allra jobbigaste tiden gett mig. som jag alltid kommer att bära på. snart kanske jag är så stark att jag kan göra det jag vill med mitt liv. jobba med det jag vill. jag är också glad över att jag har maria. som satt närmast på sängen på sjukuset, som med bara sina ögon visade att hon var där för att hon ville. som alltid har funnits kvar trots att jag än idag är dålig på att höra av mig. ur dålig. jag förundras. själv skulle jag antagligen inte alls klarat det lika bra, jag skulle nog bli stött och med tiden låta det rinna ut i sanden. för att det känns enklast så. för att det skulle vara jobbigt och svårt att fråga varför det var som det var.
det var aldrig svårt att välja fadder till noah.
det var aldrig svårt att välja fadder till noah.
sisters
räca och micke har varit här och de har åkt och nu saknar jag dem. det är ju inte så ofta vi ses alla tre systrar och det är så synd tycker jag. tidigare sågs vi ofta, ofta och jag gillar det bättre om jag ska välja. någonting annat tänker jag inte låtsas om fastän det är skönt att räca verkar trivas så väldigt bra där borta.
när jag skriver om räca såhär kommer jag att tänka på hur iren en gång frågade om smeknamnet och jag inte riktigt kunde svara. tror det är pappas påhitt. ungefär som iaknuff eller knuffen och emser. iren undrade om hon var liten och rosa som en räka hehe.
karolina och linnea besökte i lunna efter vätternrundan dagen. jag är imponerad av hur de liksom tar sig runt och inte för första gången heller. puh.
samma söndag hade vi ett litet kalas här hemma med farmor och kent som kom som en överraskning. jätte kul! inte ofta vi träffas heller men varje gång vi gör det känner jag hur mycket jag trivs i deras sällskap.
jag fick paket, paket och paket :) och michael spelade och sjöng -jag älskar sådant. bra musik. i need it. just in the background somewhere ;P
michael bjöd oss först på efesos och efter det på bio! pirates såklart och det var så roligt! hela kvällen.
vi köpte ett presentkort till mormor på hennes födelsedag. en tårta från tutingen -skitbra, tänkte vi. jag menar, vad köper man till sin mormor på hennes 81 års dag? vad kan man behöva bättre än en uppmuntrande tårta? jo jo det var det bästa vi kunde komma på. inte så bra längre när ingen vet vart det tog vägen sedan. alla letar efter kuvertet.
när jag skriver om räca såhär kommer jag att tänka på hur iren en gång frågade om smeknamnet och jag inte riktigt kunde svara. tror det är pappas påhitt. ungefär som iaknuff eller knuffen och emser. iren undrade om hon var liten och rosa som en räka hehe.
karolina och linnea besökte i lunna efter vätternrundan dagen. jag är imponerad av hur de liksom tar sig runt och inte för första gången heller. puh.
samma söndag hade vi ett litet kalas här hemma med farmor och kent som kom som en överraskning. jätte kul! inte ofta vi träffas heller men varje gång vi gör det känner jag hur mycket jag trivs i deras sällskap.
jag fick paket, paket och paket :) och michael spelade och sjöng -jag älskar sådant. bra musik. i need it. just in the background somewhere ;P
michael bjöd oss först på efesos och efter det på bio! pirates såklart och det var så roligt! hela kvällen.
vi köpte ett presentkort till mormor på hennes födelsedag. en tårta från tutingen -skitbra, tänkte vi. jag menar, vad köper man till sin mormor på hennes 81 års dag? vad kan man behöva bättre än en uppmuntrande tårta? jo jo det var det bästa vi kunde komma på. inte så bra längre när ingen vet vart det tog vägen sedan. alla letar efter kuvertet.
bilderna
jag har fått lite kort av farmor och kent från dopet! jag skulle nästan önska att dopet hade filmats så att man alltid kommer minnas hur tonie inte kunde komma på vad noah heter. kunde inte komma på tilltalsnamnet och inte namnet som är taget ifrån ifrån honom själv bl.a men sune. sune minsann, som min pappa heter och hans pappa och jag tror även hans pappa? haha. sune.. sune, nej sune. vad sägs om noah sune emanuel. :) det var roligt tycker jag. eller det är roligt men det var lite nervöst just då.
Dop
äntligen är noah döpt! jag har spenderat så många och långa timmar med att oroa mig för hur mycket som behöver bakas för att det ska räcka lagom till alla gäster och hur det ska gå att stå där fram i kyrkan. kommer noah vara as hungrig lagom till det är dags? hur ska man hålla armarna som plötsligt verkar överflödiga på kroppen. jag försökte att lugna mig med att man antagligen har sina ögon på huvudpersonen och prästen vid ett sådant här tillfälle. jo det kommer gå bra. tårtorna gör jag på förmiddagen. det kommer gå bra. när ia ringde och frågade om jag hade mycket som as att göra och svaret blev nej var det hög tid att börja bli orolig. om man är ganska lugn så måste något vara fel. vad är glömt?? jag behövde inte oroa mig särskilt länge innan det kändes som att jag inte visste i vilken ände jag skulle börja. jag hade iaf tänkt på skyltar till vad som är glutenfritt, vad mycket det var utan att jag tänkt på det, kul. vad jag inte tänkt på var att det finns fler allergier i sällskapet. jaha, har jag glömt det mjölkfria -nej det är smör i allt, men det finns maränger. förlåt inez. sockerfritt, nej det var som bortblåst. ALLTID något man inte tänkt på. så synd.
noah var hursomhelst lugn i marias armar under ceremonin. han sov gott mest hela tiden. och han var jätte stilig i sin klänning. tyvärr har jag inga kort ännu, men det kommer.
han fick så mycket fint. bl.a den här alfons snuttisen som genast blev populär
noah var hursomhelst lugn i marias armar under ceremonin. han sov gott mest hela tiden. och han var jätte stilig i sin klänning. tyvärr har jag inga kort ännu, men det kommer.
han fick så mycket fint. bl.a den här alfons snuttisen som genast blev populär
snöffe
jag hittade min gamla älsklings mjukis hemma hos pappa när vi rastade hundarna nyligen. Snöffe. eller rispaddan kanske som linnea (linnet) kallade den när hon ville retas lite extra med mig. så tryckte hon in näsan på honom. det tog liksom allra bäst när hon och ia var trötta på den jobbiga lilla emman. annars var det väl så effektivt att berätta spöklika historier för att skrämma slag på mig och därmed slippa ha mig i hasorna för en stund. ELLER så placerar man en tunna utanför fönstret att klättra på så att lillasyrran aldrig ens behöver märka att det finns besökare i huset. inte populärt när det upptäcks..
noah älskar den nya leksaken. inte som snöffe precis
noah älskar den nya leksaken. inte som snöffe precis
lite som sommar
vad varmt det har varit nu i några dagar. jag har efterlyst värmen ända sedan början på året då vintern pågick för fullt. nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra med den. noah som redan är så varm i sin kropp, han kan ju inte ligga och gassa i solen precis med sin bebishud. och vi har knappt någon skugga alls på tomten. vi har ju inga direkt lummiga träd utan bara mest buskar, några färska små späda träd och ett par skraltiga äppelträdd som knappast skuggar mer än en fluga. om vi vill vara ute och vistas i skuggan får vi helt sonika trycka upp oss emot altanen på baksidan så tidigt som möjligt på dagen och det är inte så kul tycker jag. hos familjen hansson gillar nois att ligga under syrenbuskarna och kika ibland grenarna. 
glass
den här glassen ser ju onekligen trevlig ut men vilken besvikelse. de har visst bytt glass i motala sedan förra året då man kunde köpa den bästa glassen någonsin. jag fattar ingenting.
fasaden
det brukar handla om ytan. något slags processande inuti. ia och jag brukar prata om den där ytan, om att ogilla det onyanserade, oärliga och sterila. om hur saker och ting inte alltid är som man tror. ibland förvånas man över hur välpolerad en tillvaro kan verka, för att på ett ögonblick bli repad. ibland kan man ana, kanske kan man se i någons ögon. eller så orkar man inte med den sorgliga sanningen. jag flackar med blicken så ser jag bara konturerna. jag höjer rösten så hör jag bara knappt hur någon vädjar. jag kan ändå inte förstå, skönt. ibland behövs så lite för att något ska krackelera. egentligen borde vi inte döma allt det ytliga. oftast handlar det nog om osäkerhet. kanske en förlorad trygghet, en inre sorg. det kan vara svårt att hålla balansen i det här livet.
noah hjälper mig att hålla min balans. jag hade ingen aning om hur mycket jag behövde honom innan han kom. tänk att en liten bebis kan göra så stor skillnad. en enda okonstlad varelse. jag älskar lilla nois. mest av allt.
noah hjälper mig att hålla min balans. jag hade ingen aning om hur mycket jag behövde honom innan han kom. tänk att en liten bebis kan göra så stor skillnad. en enda okonstlad varelse. jag älskar lilla nois. mest av allt.
nöjdman
äntligen en glad lill kille efter en lång dag av missnöje. idag har det verkligen känts hopplöst. vi har inte lyckats förstå varandra över huvudtaget, dålig kommunikation. jag hör mig själv be noah att vi ska lägga oss raklånga på sängen och bara vara tysta. bara i fem minuter och någonstans inbillar jag mig faktiskt att han ska höra mig och gå min vilja till mötes. ia och lloyd kom för att hjälpa till att få någon slags ordning i kaoset här hemma inför prästbesöket som väntade den här kvällen. med sig hade hon mia och klara -perfekt när man behöver samla tålamod. jag förstår inte hur jag klarat mig utan dem såhär länge. det är det bästa som hänt sedan noah kom. på riktigt.
lite från helgen
tonie skulle hämta sin fyrhjuling i åmmeberg så noah och jag fick skjutsa. noah tyckte det var spännande ända tills vi skulle åka hem igen och han plötsligt upptäckte att han var så hungrig att jag nästan trodde han skulle dö.
fåren är så gulliga! vänta på oss milano
sedan bakade jag kakor. det var en bra dag.
fåren är så gulliga! vänta på oss milano
sedan bakade jag kakor. det var en bra dag.
vilken dag
noah har äntligen somnat ifrån sin förkylning för en stund. han har varit så ledsen. stackars liten som inte förstår vad som känns så jobbigt. han skriker i förtvivlan och ju mer han skriker desto värre blir det i den redan hesa halsen.
vi har försökt se en film hos den också förkylda lloyden. det tog oss lite drygt fem timmar att se den färdig. däremellan kom carina och magnus med sin emil och det blev en trevlig fika paus. ia stekte också pannkakor mitt i allt. frasigt och smörsmakande. konstigt egentligen att det kan bli något så bra på ägg, mjöl och mjölk. lite smör och lite salt. 
vadå vi delar väl
regn och sol
en morgonprom slutade med regn idag. inget pomenadväder men ändå efterlängtad svalka. stackars noah som är så varm alltid kan behöva lite vila ifrån värmen. solen kom ju förstås tillbaka på eftermiddagen men då var luften ändå skön. ia och lloyd hämtade oss för en tur till vattnet. 
fredag
det var visst fredag den trettonde nu. jag såg det på nyhetsmorgon när en kvinna vann 50 000kr på triss. tjugo år tidigare vann hon 100 000 på triss, också fredag den trettonde.
jag gillar den här fredagen. noah och mary bekantade sig lite inför dopet och noah var helnöjd. lloyd var också nöjd, gud så roligt med någon som inte tröttnar på att leka och underhålla!
på kvällen bjöd fam H på mat. närmare bestämt på böff ;) det var gott
carina och emil kom också
jag gillar den här fredagen. noah och mary bekantade sig lite inför dopet och noah var helnöjd. lloyd var också nöjd, gud så roligt med någon som inte tröttnar på att leka och underhålla!
på kvällen bjöd fam H på mat. närmare bestämt på böff ;) det var gott
carina och emil kom också
vad ska tomas säga om tårtan
jag sitter i sängen och funderar på vad för tårta jag ska göra till noahs dop. det får mig osökt att tänka på när pappa skulle fylla 50 och jag skulle göra tårtan. förberedelserna som jag, ia och räca hade för oss var verkligen alldeles speciellt roliga. jag minns jalles tal ute på trappen och flaggorna i hans kreation som han hade ordnat så med. jag minns att jag tänkte hur roligt det verkar vara att vara hans vän. jag minns choklad snitt i en ljusblå glasslåda tillsammans med andra bakverk i papperspåsar på golvet under klockan i köket. hur vi satt i soffan, liksom förväntansfulla utan att egentligen veta varför. vi höll oss på vår kant och trivdes bra med det. allra bäst vill jag nog minnas hur tomas stack in huvudet i vardagsrummet och tackade oss för fikabrödet vi bakat och sa att det var väldigt god tårta. om två veckor är det här exakt fem år sedan och jag kan inte bestämma mig för om det känns precis som igår eller som en hel evighet sedan. fast det är väl egentligen oviktigt. det viktiga borde vara att jag gillar att minnas dagen så väl.
krypstrumporna
igår kom karolina, kristina och chanel till lunna och sällskapade med ia, mig och de små. jag gillar verkligen sällskapet. jag gillar att man bara är för en stund. noah och lloyd skäms bort med kläder från polarn och pyret. inte bara ett plagg utan ett helt kit! noah fick bl.a vad som skulle vara något alldeles extra, alldeles nytt och det var i form av strumpor. inte vilka strumpor som helst alltså utan krypstrumpor. vänta bara tills noah fått dem på sig. jag tror faktiskt att det kan vara det bästa som han fått!
nybäddat och nybakat
nybäddade lakan är en av de bästa saker jag vet. men man behöver vara nyduschad och man kan gärna ha en lyxig tidning och väldigt gärna något gott att dricka i sängen. red wine kanske. eller varm choklad eller varför inte kaffe. jag inhandlade espressokaffe hos räcas vän -mannen förra veckan. jättenöjd där. dessvärre malde han det inte riktigt som han brukar och det kan ju liksom aldrig bli det samma då. det är lite synd för jag tycker att det är aningen dyrt. espresso med eller utan mjölk hade annars varit perfekt till det nybäddade!
Noah sover redan. han fick tummen på sina lakan. igen.
Noah sover redan. han fick tummen på sina lakan. igen.
cake
jag har verkligen hittat ett favoritrecept på chokladkaka! jag använde det först till mina ros muffins och nu idag till ett test på en tårta. i miniformat. det är så fantastiskt att jag tror det kan passa till precis vad jag vill. egentligen skulle jag bakat bullar till tonies födelsedag men det kändes inte alls inspirerande idag när jag äntligen fått hem mina beställda tyllar!
hej då trapp
nu känns det som att det händer saker. äntligen!
den här laban grejen vill jag helst bryta av själv ;P
fordon är inte för mig, men tonie insisterar ändå på att jag ska testa grävmaskinen. okej då:) men efter det fick jag och noah ta en paus i grävandet. vi hälsade på hos familjen hansson och blev bjudna på choklad med kanel. gott!
mathias hade målat EN dörrkarm och jag passade givetvis på att sätta handen där. ibland undrar man vad man håller på med haha
filmkväll
den här laban grejen vill jag helst bryta av själv ;P
fordon är inte för mig, men tonie insisterar ändå på att jag ska testa grävmaskinen. okej då:) men efter det fick jag och noah ta en paus i grävandet. vi hälsade på hos familjen hansson och blev bjudna på choklad med kanel. gott!
mathias hade målat EN dörrkarm och jag passade givetvis på att sätta handen där. ibland undrar man vad man håller på med haha
filmkväll
en baguette i halsen
jag är så trött på så mycket.
mina bakverk som skulle likna rosor liknar inte alls rosor utan helt vanliga ja jag vet inte riktigt. någonting annat. jag tänkte bjuda på dem idag när det skulle drickas kaffe därute i gräv och bygg röran. in genom dörren slinker vanilj jätten och just då är det dags för mig att vara tyst innan jag säger precis vad jag tycker och tänker så ofta. jag kommer att tänka på när ia en gång ville trycka ned en baguette i halsen på någon. jag skulle behöva den där baguetten i MIN hals nu. jag är överfylld av grodor som envist hoppar omkring i någon slags strid om att komma först ut.
bäst att lägga till en gullig bild på noah. som för att lätta upp stämningen lite.
mina bakverk som skulle likna rosor liknar inte alls rosor utan helt vanliga ja jag vet inte riktigt. någonting annat. jag tänkte bjuda på dem idag när det skulle drickas kaffe därute i gräv och bygg röran. in genom dörren slinker vanilj jätten och just då är det dags för mig att vara tyst innan jag säger precis vad jag tycker och tänker så ofta. jag kommer att tänka på när ia en gång ville trycka ned en baguette i halsen på någon. jag skulle behöva den där baguetten i MIN hals nu. jag är överfylld av grodor som envist hoppar omkring i någon slags strid om att komma först ut.
bäst att lägga till en gullig bild på noah. som för att lätta upp stämningen lite.
