emmhansson -

nyårsafton

Efter nyårsafton borde alltså första dagen på det nya året komma. Så långt är allting som det ska. Jag tänker mig förstås att det här kommer bli utmärkt. Ny söndag, nytt datum, nytt år. Yes a fresh start! Fast så blev det visst inte. Frågan är om det kunde börjat värre och svaret är nej. Mina nerver och mina egna stöttepelarehar varit chanslösa den sista tiden. Det är precis som att ett helt annat jag har flyttat in i mig en stund. Jag tycker inte om det och tänker se till att det flyttar så snart som möjligt så jag kan känna igen mig själv igen. Såhär blir det när man låtsas och när man håller saker inom sig. Det kan inte hålla tillräckligt långt för att klara sig hel. Jag har försökt och försökt att enbart vara glad och tacksam för att jag och min lilla familj har någonstans att bo, under tiden vårt hus renoveras. För det är väl bästa sättet att visa tacksamhet på? Så tänkte jag och upptäckte att det kanske inte är helt sant. Kanske är det ändå skönt och okej att tala om hur jobbigt jag tycker det är (åtminstone klart och tydligt för mig själv) att inte kunna välja min ensamtid, på samma sätt som hemma. Att jag blir nervös och lite stressad när folk kommer in i huset utan att kancka, när jag står i min morgonutstyrsel. Helt naturligt för ägaren av huset och för besökarna, men inte för mig. Jag är inte van. Det kan jag nog heller aldrig bli, mitt behov av att bestämma själv när jag vill träffa andra är stort. Det är sådan jag är. Ändå var det inte särskilt länge sedan jag lärde mig förstå att det är lika okej som något annat. Det händer, när det talas med mig om hur konstiga en del människor är på grund av än det ena än det andra att jag undrar hur konstig jag egentligen verkar i dennes ögon. Vad är det egentligen som gör att någon person är konstig? Är det inte ett märkligt sätt att utrycka sig på i fråga om personligheter. Kanske tom lite inskränkt? Hur ofta har jag själv sagt något liknande kan man undra nu. Aldrig mer hoppas jag.

Kolla gärna in Carinas créme brullé och hennes fantastiska verktyg :) Såå gott!

2012-01-04 @ 20:25:40 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: erica

hahaha vilken hund. han är nästan lite lik carina. är han inte? ibland kan man ju få för sig att hundarna liknar ägarna. och direkt tänkte jag att han är ganska lik henne. men hallå vad ÄR det där för gulliga plankor!! och brulé! jag vill ha det nu.. jag tror inte jag vill veta vad det där orangea är... men det ser ut som någon form av rompa

2012-01-05 @ 22:08:34

Postat av: Maria

Sådär brukar vi tänka här hemma också, att vi måste framstå som rätt konstiga i andras ögon. Men sen brukar vi ofta komma fram till att det inte gör så mycket, för vi gillar ju oss själva och då duger det bra för oss! Sen gillar vi er också och vi tycker inte att ni är konstiga :)

(och nu låter det lite som om jag är schizofren, men jag pratar om oss, mig&nicklas alltså och om er, emma&tonie&noah)

2012-01-05 @ 22:51:29
URL: http://blogg.tioitolv.se

Postat av: Karro

Konstiga, konstigt, det är bara ord. Ord som folk använder för att de inte har nåt vettigare, för att vissa människor inte passar in i deras vanemönster. Som Steff, tycker det är konstigt att jag går runt och borstar tänderna när det finns ett badrum. Jag tycker han är konstig när han har kaviar på färska kanelbullar. Folk får tycka vad fn de vill, det är ändå du som lever ditt liv som du vill inte för andra.

Konstiga är vi alla lite till mans, jag och vi tycker om er allihopa för att ni är precis de som ni är så fortsätt gärna med det!!

2012-01-08 @ 20:52:47

Postat av: Christina

NI ÄR INTE KONSTIGA..

Du som sagt bestämmer om du så vill gå runt i morgonrock till det är dags att lägga sig.Fortsätt gör saker på ditt eget sätt...

2012-01-08 @ 21:37:16

Postat av: emma

2012-01-09 @ 07:53:10

Trackback