att byta hem för ett tag
så snart alltså är det dags att packa sin lilla väska och flytta lite längre upp i gatan. nervös. jag har ingenting emot att bo hos rino och jag känner ju rino på alla sätt. det borde inte finnas några orosmoln men jag är ju ändå en hemmavarg som trivs i det egna hemmet. i tryggt förvar liksom. jag frågade tonie hur lång tid det kan komma att röra sig om varpå han lugnade mig med att det nog inte skulle bli så länge. det blir nog inte mer än ett halvår. okej. (!) jag kan inte, kan inte låta bli att oroa mig för mig. men jag har ju lillkillen med mig och jag ska tänka på att jag kommer ha med mig min kaffemaskin och min köksmaskin i fall andan faller på och jag får lust att baka. en säng behöver vi och lillens grejer. oj oj oj, jag undrar om rino verkligen vet vad han ger sig in på. han har visserligen -som han själv säger- haft egna småbarn. frågan är om han efter ett par nätter verkligen tycker det känns så bra att få återuppleva de sömnlösa nätterna. han är snäll som låter oss bo där, det kan ju faktiskt inte bli bättre. nära till den egna postlådan tom ;) det blir bra det här.
http://www.youtube.com/watch?v=f5RjkrOWpUs
