herman
ett besök hos ia och lloyden kändes uppfriskande. att se hur den där lille knatten drar på munnen, det känns som att man får ont i hjärtat. man vill bara ha mer.
mamma kom på cykeln och hade med sig varsin herman åt oss med tillhörande beskrivning. även en redan färdig herman kom i tupperware och påminde såklart om barndomen. jag minns hur man alltid sökte efter skivor av herman i hennes frys när hon först flyttade till sin lägenhet. jag kunde äta hur mycket som helst utan att någonsin få nog. allra mest gillade jag den med kanel och socker. men det fanns inte bara herman där utan även chokladbollar. det kan ju tänkas att en chokladboll bara är en chokladboll men mammas chokladbollar är något alldeles extra. det är svårt att beskriva hur och varför men hon gör verkligen de allra godaste. första gången jag upptäckte dem var för åtta år sedan. de var inte rullade i kokos då som de oftast är numera, utan de var täckta med den helt sagolikt brunröda färgen av kakao som prydligt rundade det perfekta innehållet som liksom smälte i munnen. som ingenting annat.
det var den där sommaren som ia var hemma sådär extra ofta trots att hon redan flyttat hemifrån. hon kom inte särskilt för att umgås med mig som det kanske kunde verka utan för att träffa mathias. varje dag gav vi oss iväg på cykeln till harge om så bara för fem minuter med honom. det räckte för henne. jag tror ärligt talat att det hade räckt med att se huset där de bodde. precis så som det kan vara när man är väldigt ung och väldigt kär:) tänk om man hade vetat då att de skulle gifta sig sju år senare. jag undrar om man hade trott det då. kul att tänka på den där sommaren hur som helst, det var något speciellt med den som gör att man minns så mycket. en höjdarsommar.
mamma kom på cykeln och hade med sig varsin herman åt oss med tillhörande beskrivning. även en redan färdig herman kom i tupperware och påminde såklart om barndomen. jag minns hur man alltid sökte efter skivor av herman i hennes frys när hon först flyttade till sin lägenhet. jag kunde äta hur mycket som helst utan att någonsin få nog. allra mest gillade jag den med kanel och socker. men det fanns inte bara herman där utan även chokladbollar. det kan ju tänkas att en chokladboll bara är en chokladboll men mammas chokladbollar är något alldeles extra. det är svårt att beskriva hur och varför men hon gör verkligen de allra godaste. första gången jag upptäckte dem var för åtta år sedan. de var inte rullade i kokos då som de oftast är numera, utan de var täckta med den helt sagolikt brunröda färgen av kakao som prydligt rundade det perfekta innehållet som liksom smälte i munnen. som ingenting annat.
det var den där sommaren som ia var hemma sådär extra ofta trots att hon redan flyttat hemifrån. hon kom inte särskilt för att umgås med mig som det kanske kunde verka utan för att träffa mathias. varje dag gav vi oss iväg på cykeln till harge om så bara för fem minuter med honom. det räckte för henne. jag tror ärligt talat att det hade räckt med att se huset där de bodde. precis så som det kan vara när man är väldigt ung och väldigt kär:) tänk om man hade vetat då att de skulle gifta sig sju år senare. jag undrar om man hade trott det då. kul att tänka på den där sommaren hur som helst, det var något speciellt med den som gör att man minns så mycket. en höjdarsommar.
karma
det var matilda som nämnde karma idag. malin hade tydligen talat om saken igår och bara tanken hade viss upplyftande effekt. jag kan inte vänta till på tisdag när jag kan tala mer om saken själv med henne:) idag har annars inte varit den bästa dagen vilket man kunde ana ganska tidigt. detta trots att jag vaknade vid gott mod. nöjd över att ha sovit hela natten, glad över att se tonie snusa vidare när jag gick ned för att inta frukosten -som ju är mitt favoritmål på dagen. ännu ovetande om vad som snart var att vänta. det dröjde inte länge förrän jag blev påmind om hur en del orättvisor bara låter sig pågå utan att något görs åt saken. och vissa dagar har man betydligt lägre tolerans än andra dagar. det känns plötsligt som att dessa företeelser bara måste accepteras och det gör mig så arg. men framför allt gör det mig ledsen och besviken. en del lever med förmågan att envist och klumpigt trampa på andra utan att egentligen visa någon som helst känsla för själv insikt. hur man orkar leva på det viset är för mig helt ofattbart. dagar som idag är jag glad att jag tror på karma och på att livet egentligen är ganska rättvist. synd är bara att det är så svårt att till sig sådana tankar vissa dagar. oftast de dagar man behöver den tröst som allra mest. då är jag glad att jag har någon som t som man inte kan få nog av. någon som bara är här. det gör mig åtminstone lugn för en stund och det räcker just nu.
en ledig helg
i helgen firades mathews födelsedag. somliga fikade på den trevliga pavlova tårtan -som man trevligt nog fick komponera ihop lite på sitt eget vis- någon av samtliga sov sig igenom hela kalaset. senare på kvällen blev man bjuden på pizza eller rulle, vilket man ville och till det en otäck film som jag samma natt skulle komma att drömma mardrömmar om. law abiding citizen hette den om jag inte minns helt fel. bra film ändå kanske mest tack vare gerard butlers insats som jag gillar skarpt.
nästa dag var det meningen att stephanie, camilla, sofia och jag skulle träffas i örebro som första gången sedan studenten. det kändes nervöst på något vis, det var ju trots allt några år sedan vi sågs sist. bortsett från stephanie som jag träffat en gång där emellan för en sisodär tre år sedan (hrm) synd att inte sofia kunde komma men toppen att träffa camilla och stephanie :) allt kändes på sätt och vis som förut och jag insåg att jag saknar dem. en visit på vårt gamla ställe var en självklarhet och även bara vara var sig likt. känns skönt på något vis att vissa bra saker inte behöver förändras.
lilla tomas
tänk att man på så kort tid kan fästa sig så innerligt vid någon. det var något speciellt med tomas från början. han var så liten och svag på något vis. så hjälplös. så annorlunda. han sökte alltid närhet på ett sätt som ingen av de andra piggelinarna gjorde. han ville alltid vara nära. i lugn och ro och han ville allra helst ligga direkt emot hud. han var så svag hela tiden men det fina med allt var att alla tog såväl hand om tomas. precis som att de förstod att han behövde lite extra omsorg så fanns det alltid någon som var med honom, som för att skydda honom. men ändå. han orkade inte mer, det var bara så. jag vill gärna tro att han har det bättre nu, han led nog mycket lilla tomas. i sin tysthet.
ia frågade om de skulle komma med kyrkkaffe och det gjorde de också. mathias begravde honom på en trevlig plats där han kan vila i fred.
jag saknar honom jag skulle så gärna vilja ha honom kvar här.
en låt.
http://www.youtube.com/watch?v=olDw9SnQC20&feature=related
ia frågade om de skulle komma med kyrkkaffe och det gjorde de också. mathias begravde honom på en trevlig plats där han kan vila i fred.
jag saknar honom jag skulle så gärna vilja ha honom kvar här.
en låt.
http://www.youtube.com/watch?v=olDw9SnQC20&feature=related
efter bröllopet
vilken höjdar film -efter bröllopet. hade den lite i bakgrunden och kom att tänka på ias och mathias bröllop. började bläddra bland korten och minns hur roligt det verkligen var. jag saknar framför allt talet, räcas tal. det är särskilt kul att se korten som togs just då
höst
det bästa med hösten måste väl vara att man behöver införskaffa ett par lite varmare stövlar till de stackars arma fötterna. Ja om man nu är i behov av det vill säga och det var ju jag. Lucky me :) det var inte svårt att hitta de små älsklingarna. ia och jag var i motala i måndags och där stod de och bara väntade. Stövlar är definitivt något jag kan lägga till min lista av laster. Det är en av få saker som verkligen lockar med en dag på stan -kan inte få nog av att titta på fina stövlar och är de dessutom märkta vaga bond kan man nästan vara säker på att de är väl värda att följa med hem. Det var en lyckad dag kan man säga. ia köpte ett stort kuvert att skicka iväg en våtdräkt i som matthew precis sålt. Han som verkligen behövde en våtdräkt såhär års kallade sig själv arturs när han först tog kontakt med mathias. Morgonen efter hade han plötsligt ändrat sig och namngav sig i stället för bad boy miss you och propsade på att få en bild på mathias i dräkten, då han menade att han inte riktigt förstod vad som menades med att den var i strl. XL. frågan är om bad boy miss you inbillar sig att blocket är någon form av dating sajt.
fredag
ia och lloyd följde med mig till marieberg. jag kan inte påstå att jag känner mig nöjd, nej jag gillar inte marieberg. inte över huvudtaget. jag kunde inte hitta någonting av det jag verkligen hade behövt. inget mer marieberg för min del och jag vågar nog påstå att jag inte var ensam om att tänka så. men ändå, mitt i alltihopa fanns faktiskt ett par små guldkorn som fick följa med trots att det inte var vad jag först hade tänkt. alla gulliga barnkläder kommer ta kål på mig. jag gillar ju egentligen inte att handla, men sedan jag upptäckt alla dessa barnkläder kan man nog påstå att jag är omvänd.
