emmhansson

På juldagen var vi hos Mona och fick kalkon, det är så gott! Och till dessert en ljuvlig pannacottatårta med vit choklad i och hallonsås till det. Jag vet inte vad jag ska säga om saken. Det var perfekt. Precis så.
Småkillarna lekte tillsammans och var för sig och de öppnade julklappar. Man kan nog säga att alla var nöjda där. Jag gillar Monas lägenhet men det känns som att det har tagit mig tills nu att förstå att hon verkligen bor där och har gjort det i två år nu. På något sätt så minns jag tiden innan så mycket mer. Hur som helst så är det är något som gör att man trivs där. Så som man brukar göra när stämningen på en plats, eller i ett hem är på ett speciellt sätt. I balans tror jag att jag vill säga. Jag hoppas att vårt hem kommer vara så när vi flyttar hem. Det har aldrig varit det av någon anledning. Jag har inte velat bjuda hem någon för att jag inte känt mig riktigt hemma där. Eller hemma med mig själv skulle nog vara närmare sanningen och jag tror att de som kommit till oss har känt det också. Tyvärr. Ändring på det står högt på listan av saker jag vill uppnå på vägen till en mer avslappnad Emma. Jag har massa saker på den listan och jag ser faktiskt fram emot att ta hand om dem allihop. Det måste vara ett gott tecken. 2012 here I come :P

Jag gillar den här julen, jag tror att det kan vara den bästa på mycket länge. men varför kan jag inte lära mig att ta kort utan dimma?? Jag har inget som helst tålamod med det.

Noah fick ett slott av maria som hon gör helt på egen hand :) Nu kan jag njuta av det minst lika mycket som Noah. Jag har så länge önskat att få lägga vantarna på ett nämligen, men inte riktigt vågat mig på att försöka inhandla ett. Vart finns dem att få tag på liksom :P

Jag har en hund! Jag kan knappt tro att det är sant :) När jag flyttade in hos tonie fanns inte ett enda trevligt djur i hemmet. En och annan spindel härjade där förstås. Jag brukar kunna hitta en eller två vart än jag befinner mig, antagligen för att jag inte låter dem gå obemärkta förbi. Det skulle vara mycket enklare om jag inte var så rädd för de små asen. Hur som helst dröjde det inte länge förrän jag lyckades introducera katten Oliver i huset. Tonie var lite tveksam han sa han ville egentligen helst ha en hund. Om han bara hade haft mer tid. Det skulle vara en golden det rådde det inga tvivel om. Men man måste nästan ha en katt tyckte jag. Vår kära Oliver fann sig snabbt i sitt nya hem och därmed fick han en favorit i vår då magra familj. Det var inte jag kan jag säga och nu kan Tonie förstås inte tänka sig att vara utan vår katt. 
Angående hundar har jag egentligen inte intresserat mig för små hundar utan faktiskt mer en typ golden precis som Tonie. Men så skaffade Räca och Micke en liten vit terrier som jag blev så förtjust i. Plötsligt var det bara en små hund som gällde och så träffade jag Ulla britt -den lilla chiuauan på salong Fåfäng där jag klipper mig, Hannas nya hund. Vill ha!! var det enda jag kunde känna då, så när jag fick se ett gäng syskon -model mini på blocket var det svårt att hindra mig. Han hette Sigge då när han bodde i Trollhättan. Nu flera namnförslag senare heter han Valter. Hans päls är lenare än någon annan päls jag känt. Han är så söt!